så där, då var det rent och fint här hemma igen. det gick fort idag, novalie satt så snällt i sin babysitter och tittade på när mamman städade. det hinner ju inte bli så skitigt hemma heller eftersom jag städar så ofta. men jag tycker om att ha det städat, fast ibland kanske det kan gå lite till överdrift. tex en sak som jag måste göra innan jag går hemifrån är att bädda sängen. kan knappt gå utanför dörren om den inte är bäddad. sen så står det nästan aldrig någon odiskad disk framme, det tar jag på en gång. och innan jag går och lägger mig på kvällen så plockar jag in disken när den torkat och lägger tv-dosan där den ska ligga osv .. jag vet, det kanske är lite överdrivet, men även om jag ibland inte har någon lust att plocka undan disken så är det något i mig som säger att jag är tvungen. sen så är det ju alltid lika skönt att vakna upp till ett städat hem.

tror till och med att detta har smittat av sig lite på rickard. för han har också börjat lagt rätt kuddarna i soffan, vikt ihop filtarna och lagt dem på sin plats, lagt tv-dosan på högtalaren där den alltid ligger mm. fast han känner nog inte att han måste, han har nog bara märkt att det känns bättre att ha ordning och reda. eller så vill han slippa mitt tjat på att det är så stökigt ;) för jag skulle nog ha väldigt svårt att leva med någon som inte bryr sig alls, som bara lämnar disk och smutstvätt överallt!

ja det kanske inte bara är rickard som det smittar av sig på. vi har ju en lite tjej här i huset som går och ställer upp skor i skohyllan om dom står på golvet, lägger kläder i tvättkorgen om rickard har lämnat dom på golvet, hittar hon smuts (kan till och med vara ett hårstrå) på golvet så går hon in till köket och slänger det i soporna. men jag tycker bara det är charmigt :) idag när vi kom till dagis satt hon sig på golvet, tog av sig skorna och ställde dom i sitt fack. en sån liten sak gör ändå att man som förälder blir stolt.

kanske har en mildare grad av tvångssyndrom, men isåfall så får jag väl acceptera att jag har det! :)